Fem gårdsföretag som växte på förädling – och branschen som inte syns i siffrorna

Det här är fjärde och sista delen i serien om svenska bolag som tagit sig från ett par miljoner till fem. Vi har tittat på bryggerier, nischad e-handel och djurföretag. Kvar står gårdsbutiker och mathantverk.

Den här gången stötte vi på ett problem innan vi ens kom till siffrorna, och problemet visade sig vara värt en egen rubrik.

Branschen som inte syns

För att kunna skriva om ett bolags omsättning måste den vara offentlig. Det betyder aktiebolag, som lämnar årsredovisning till Bolagsverket. Och det är just där gårdsnäringen skiljer sig från alla andra nischer i den här serien.

En mycket stor del av Sveriges gårdsbutiker, gårdsmejerier och gårdsglassar drivs som enskild firma. De lämnar ingen offentlig årsredovisning alls. Deras siffror finns helt enkelt inte att läsa.

Den andra halvan av problemet är att förädlingen ofta ligger inuti lantbruket. Gårdsbutiken, glassen eller charken bokförs i samma aktiebolag som spannmålen, grisarna eller hönsen. Bolaget kan omsätta trettio miljoner, men hur mycket av det som är butiken går inte att utläsa. Vi hittade ett gårdskött som ligger i en veterinärpraktik och en obemannad köttbutik inuti ett fyrtiomiljonersbolag med växtodling och gris.

Det är inget fel i det — det är rationellt att ha en juridisk person i stället för två. Men konsekvensen är att den mest intervjuade delen av svensk landsbygdsekonomi till stor del saknar publika nyckeltal. Vi fick välja bland de bolag där förädlingen står för sig själv, och de är en minoritet.

Om du driver något liknande är det värt att tänka på åt andra hållet: det du inte särredovisar kan du inte heller styra. Ligger butiken och odlingen i samma resultaträkning vet du inte vilken av dem som bär den andra.

Väddö Gårdsmejeri: färre kor, mer ost

Hans och Yvonne Edlund drev mjölkgård på Väddö. Räkningen gick inte ihop, och den uppenbara lösningen var att bli större — ungefär dubbelt så stor, omkring 200 kor.

De gjorde tvärtom.

"Jag sa till min fru att om vi inte börjar med osttillverkningen kommer jag bara bli en surgubbe på hemmet"

Osten började som kvällssyssla. I dag har de sju–åtta ostar hos de stora kedjorna, glasstillverkning och restaurangverksamhet — och färre kor än när de var enbart lantbrukare:

"Vi var ett jordbruk som gått från 20 till 100 mjölkkor från början. Nu har vi drygt 60 kor"

Bolaget ligger långt över vårt spann i dag, och resan genom det skedde innan de publika boksluten börjar. Vi tar med det ändå, för det är hela seriens tydligaste exempel på en enda idé: råvaran betalar dåligt, förädlingen betalar bra. Samma mjölk, ett förädlingssteg till, en helt annan affär.

Strömmens Gårdsmejeri: samma logik, tidigare i resan

I Boltjärn utanför Ånge gör Strömmens fårost, kogost och gelato på fårmjölk och säljer i egen gårdsbutik.

Nästan en fördubbling på fyra år, och vinst varje enda år. Marginalen är påfallande hög för ett så litet bolag — 2022 och 2025 ligger resultatet kring en femtedel av omsättningen.

Det är vad direktförsäljning gör. Säljer du osten själv i gårdsbutiken behåller du hela ledet som annars går till grossist och butik.

Skåra Gårds Bageri: den jämna kurvan

I Kode i Bohuslän driver Petra Rudolph gårdsbageri med café.

Inget dramatiskt, och det är poängen. Omsättningen växer mellan tio och sjutton procent om året, resultatet är positivt varje år, och bolaget rör sig stadigt uppåt genom spannet utan att någon gång behöva finansiera en förlust.

Jämför med bryggerierna i första delen, där tillväxt i den här takten nästan alltid kostade förlustår. Skillnaden är att ett bageri kan öka sin volym stegvis. Man behöver inte köpa nästa storlek av allting på en gång.

Gårdsbutiken i Smedby: butiken som blev en anledning att åka

Utanför Arboga driver familjen Vidén gårdsbutik med café i ett ombyggt magasin — egna ägg, eget kött, eget spannmål, kompletterat med honung och must från grannarna.

Omsättningen mer än fördubblas på fyra år och resultatet niodubblas. Kurvan går rakt genom fem miljoner utan ett enda förlustår.

Det intressanta är vad de säljer utöver maten. Kunder kör från Västerås och Eskilstuna för att handla. Då är produkten inte längre bara ägg och kött — det är också utflykten.

Mellomgården: hela gården som produkt

På Hornborgaslätten driver Mellomgården crêperie, café, gårdsbutik, konsthall och stuguthyrning.

Lägg märke till 2022/23. Omsättningen faller med drygt sexhundratusen — och resultatet stiger. Det är den nyttigaste raden i hela serien: att sälja mindre och tjäna mer är fullt möjligt, och det syns bara om du tittar på båda kolumnerna.

Sedan kommer 2024/25, då resultatet går från knappt tvåhundratusen till nära 1,3 miljoner. Bolaget har flera ben — besöksnäring, uthyrning och butik — vilket också betyder att omsättningen inte enbart är mat.

Mönstret: alla fem tjänade pengar

Inget av bolagen redovisade förlust något av de fem åren. Det har inte hänt i någon annan del av den här serien. Bryggerierna gick back fyra av fem, e-handlarna en av fem, djurföretagen två av fem.

Förklaringen är sannolikt att de alla säljer i sista ledet. En ost som går via grossist och butik ger producenten en bråkdel av hyllpriset. Samma ost i den egna gårdsbutiken ger hela beloppet, minus det du själv lägger på disk och personal. Det är en dyrare försäljning per kund och en billigare kund att betjäna.

De växer också långsammare. Ingen i den här gruppen fyrdubblade omsättningen på ett år. Men ingen behövde heller be någon annan om pengar för att klara resan.

Fyra frågor från gårdsnäringen till resten av oss

1. Kan jag lägga till ett förädlingssteg i stället för att öka volymen? Väddö behövde inte dubbla besättningen, de behövde göra ost. Frågan gäller alla som säljer något halvfärdigt vidare till någon som gör det färdigt.

2. Vad säljer jag utöver varan? Smedbys kunder kör från två andra städer. Utflykten är en del av produkten, och den går inte att kopiera av en webbutik.

3. Vet jag vilken del av verksamheten som tjänar pengar? Om butik och odling ligger i samma resultaträkning är svaret nej. Det är ett bokföringsval, inte ett öde — och det går att ändra till nästa räkenskapsår.

4. Kan jag växa i steg? Ett bageri kan baka lite mer i månaden. Ett bryggeri måste köpa nästa tank. Ju mindre trappstegen är, desto mindre kapital behöver du och desto färre förlustår kostar resan.

Det mesta av det här syns i resultaträkningen, förutsatt att bokföringen skiljer på delarna. Ska du räkna på vad som blir kvar av ett överskott finns skattekalkylatorn.

Så har vi tagit fram siffrorna

Alla belopp är nettoomsättning respektive resultat efter finansnetto ur bolagens publika årsredovisningar, hämtade via allabolag.se och angivna i tusental kronor, precis som i seriens tre tidigare delar. Vi har inte räknat om eller justerat något.

Tre av bolagen har brutet räkenskapsår: Gårdsbutiken i Smedby och Mellomgården sluter i slutet av sommaren, vilket är därför deras år skrivs som 2024/25. Väddö Gårdsmejeri och de två övriga följer kalenderår.

Flera av bolagen i den här artikeln har verksamhet vid sidan av maten — Mellomgården hyr också ut stugor och driver konsthall, och Väddö har restaurang. Omsättningen är alltså inte uteslutande livsmedel. Vi har inte hittat publicerade intervjuer med alla fem; där grundaren inte uttalat sig offentligt beskriver vi bara vad boksluten och bolagens egen information visar, och avstår från att gissa motiv.

Vi har inte kontaktat bolagen, och inget av dem har medverkat i eller godkänt texten. Att ett bolag nämns här betyder inte att det har något med Klirr att göra.